Tvätta eget är inget brott

En bankrånare som tvättar de stulna pengarna till vita begår inget brott när det gäller själva penningtvätten. Det kan låta konstigt, men det är konsekvensen av dagens lagstiftning.

Det finns nämligen inget brott i Sverige som kallas ”penningtvätt”. Istället regleras det i brottsbalken under paragraferna för penninghäleri och penninghäleriförseelse. Så vad innebär då penninghäleri? Låt oss säga att en person medvetet tar emot pengar som kommer av brottslig verksamhet, eller att han eller hon tar hand om dem i syfte att maskera deras ursprung, genom att till exempel omsätta dem, överlåta dem till någon annan eller föra bort dem. I så fall kan den personen göra sig skyldig till penninghäleri.

Den person som begått brottet, till exempel ett bankrån eller narkotikahandel, kan åtalas och dömas för det. Men det som kan ses som en lucka i lagstiftningen är att om han eller hon försöker tvätta pengarna till vita, är det inget brott i sig. Om någon annan däremot försöker tvätta dem, faller det in under penninghäleri. Penninghäleri gäller alltså inte den som skaffat fram pengarna genom brott, utan bara de som sedan medvetet befattar sig med dem. Det är också en lag som sällan tillämpas, och som uppfattas som komplicerad.

År 2010 beställde därför regeringen en utredning om hur lagstiftningen skulle kunna förändras. I mars 2012 presenterades utredningen, vilken bland annat föreslår att penningtvätt lyfts ur brottsbalken till en egen lag, och att lagändringar görs så att så kallad självtvätt inte undantas. Dessutom ska det bli lättare för åklagare att bevisa att pengar eller annan egendom har brottsligt ursprung. Ett annat förslag är att införa ett dispositionsförbud som gör att man kan frysa pengar under tiden deras ursprung utreds.

Läs mer om förslaget på regeringen.se.