Underrättelsetjänst inte prioriterad

Lärdomen av den norska utredningen efter Anders Behring Breiviks attacker är att Sverige bör ha en större insatsstyrka. Men några åtgärder för att upptäcka terrorismen innan ett dåd utförs, nämns inte.

En fördubblad insatsstyrka och mer träning. Det är lärdomar den svenska polisen dragit av den norska utredningen om polisens arbete i samband med Anders Behring Breiviks attack 2011. Förslag på förändingar har lämnats av polisen till justitieminister Beatrice Ask.

Den norska utredningen, 22-julikommissionen, sa också att vad norsk polis var dålig på, var att förutse enskilda terroristers planer. Men i den del av polisens förslag som inte är belagd med sekretess står inget om underrättelsearbete.

”Följ pengarna”

Penningtvätt är nödvändigt för att finansiera terrorismen, så att både nätverk och enskilda inte kan upptäckas och spåras. Det är forskare på området överens. Att ”följa” svarta pengar leder dig till brottet de kom ifrån. Penningtvättens betydelse för terrorn blev USA varse efter attackerna mot World Trade Center 2001.

Lagen ”Patriot act” antogs, som bland annat innebar att man kunde övervaka transaktioner. Ungefär samtidigt som USA gjorde penningtvätt och finansiering av terrorism svårare, skapades den nya valutan euron, vilket gav penningtvätten en nya arena. Europa blev ”ett epicentrum för penningtvättsaktivitet”, som ekonomiforskaren, journalisten och författaren Loretta Napoleoni uttryckte det.[pullquote]Ett epicentrum för penningtvättsaktivitet.[/pullquote]

USA spårade svensk penningtvätt

Men i Sverige finns inget brott som heter penningtvätt. Och även om det finns en så kallad penningtvättslag, så är det inte så svårt för kriminella att komma undan. Penningtvättslagen bygger på att aktörer på den finansiella marknaden själva rapporterar misstänkta transaktioner. Men kriminella undviker naturligtvis det.

-Då är man ganska osynlig för systemet, säger utredare Daniel Vesterhav på Brottsförebyggande rådet (BRÅ), i en tidigare intervju med Stoppa Penningtvätt.

Ett exempel på en sådan verksamhet var en falafelkiosk i Malmö. Ägaren drev en sorts bankverksamhet i kiosken, en verksamhet utan kvitton eller dokument. En del av pengarna gick till att finansiera terrorism utomlands. Ägaren fälldes således för just finansiering av terrorism 2006. Men det var inte svensk underrättelsetjänst som kom honom på spåren. Det var amerikansk.

”Behöver ytterligare personal”

Den svenska Finanspolisen arbetar med en del underrättelsetjänst när det gäller penningtvätt. Främst går det ut på att gå igenom de omkring 10 000 penningtvättsrapporter som kommer in årligen. Men trots att polisorganisationen har fått ökade anslag och och sedan 2005 anställt över 4 400 personer, är det fortfarande bara 15 som arbetar med penningtvätt på Finanspolisen.

[pullquote]Vi behöver ytterligare personal för att optimera uppdraget.[/pullquote]-Att vi behöver ytterligare personal för att optimera uppdraget, det är ju fullt klart, säger Stefan Kronqvist, chef på Finanspolisen, när Stoppa Penningtvätt intervjuade honom i november 2012.

Det finns flera aktörer som bedriver penningöverföring till till utlandet som de inte har tillstånd till. Det visar undersökning som Stoppa Penningtvätt har gjort som börjar redovisas senare i veckan. Vissa verksamheter har öppet annonserat om det i ett par decennier, utan att någon har hindrat dem. Att övervaka den marknaden och stoppa sådan verksamhet är till stor del Finansinspektionens uppgift. Men det tar tid.

”Betaltjänst- och valutaväxlingsområdet är omfattande med både stora och små aktörer. Utredningar kan därför ta tid.” Det svarar presschef Jonatan Holst på Finansinspektionen på frågan varför företag som anmäldes för ett år sedan fortfarande är aktiva.

”För långsamt”

Finansinspektionen måste värdera den information som finns om en anmäld aktör, och gå rättssäkert till väga. Men även när Finansinspektionen vidtar åtgärder mot en verksamhet som går utanför sina befogenheter, tar det tid innan de åtgärderna blir verklighet. Ett företag som olagligt bedriver penningöverföring får ett föreläggande om att upphöra med verksamheten. Först om han eller hon inte följer det, kan sanktioner bli aktuellt. Det finns en ”tröghet i förfarandet”, som chefsåklagare Kent Madstedt på Ekobrottsmyndigheten uttrycker det.

[pullquote]Det blir för långsamt att arbeta på det sättet.[/pullquote]- Det blir för långsamt att arbeta på det sättet, man ligger efter hela tiden. Den som agerar utan tillstånd ska kunna drabbas av en sanktion som en direkt följd av detta. Man ska inte ha någon respit utan vara medveten om att bristande tillstånd direkt kan medföra en sanktion, menar Madstedt.

 

Fotnot: Säpo avböjde intervju om behov av förändringar i underrättelsearbete.