Skärpta regler och nytt efterlängtat register

Europeiska unionens råd har antagit nya regler som ska förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. I paketet ingår ett internationellt register med information om företags verkliga ägare, vilket ska motverka förvirrande fasadbolag.

Stoppa Penningtvätt har tidigare skrivit om verkligt ägande, eller vad som på engelska kallas ”benficial ownership”. Det är en term som syftar till den som verkligen äger företag, ibland bakom en förrädisk fasad av skal- och brevlådeföretag.

Nu kommer information om verkligt ägande lagras i ett centralt register som kan användas av myndigheter, finansunderrättelsetjänst och till exempel banker. I den text rådet har godkänt ska registret lagra verkliga ägares namn, födelsedata, nationalitet, bostadsland, och typ och omfattning av det verkliga ägandet, alltså vilka förmånsintressen som innehas.

Det här är något som EU och OECD arbetat för en längre tid, men som svenska myndigheter tycks ha motsatt sig, till skillnad från vad svenska politiker trott.

– När man tittar på detaljerna vill Sverige begränsa insynen, sa Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, i en intervju med P4 Extra i Sveriges radio förra året.

Den i dag rådande lagstiftningen kräver att betaltjänstleverantörer för uppgifter om betalaren, men nu ska det även krävas uppgifter om den som tar emot betalningen.

Direktivet och förordningen ska i stort skärpa EU:s regler och se till att EU följer internationell nivå i kampen mot penningtvätten, skriver rådet på sin hemsida. Målet är att följa FATF:s (Finacial Action Task Force) anvisningar, vilket ses som en god standard internationellt.

Några av de övriga förändringarna är att

fler aktörer omfattas av reglerna. Det gäller till exempel personer som handlar varor för 10 000 euro kontant, gentemot den tidigare gränsen på 15 000 euro. Därtill omfattas även de som tillhandahåller speltjänster.

ny metod tillämpas för riskhantering. Metoden är riskbaserad och vägledning ska ges av europeiska tillsynsmyndigheter.

reglerna för kundkännedom skärps. Ansvariga aktörer, till exempel banker, måste vidta skarpare åtgärder vid större risker, men kan använda sig av lindrigare åtgärder vid mindre risker.

Eftersom penningtvätt ofta är en gränsöverskridande verksamhet har vikten av en överstatlig riskbedömning hållts fram, alltså att beslut tas över nationsgränserna. Rådet kommer att samordna den överstatliga riskbedömningen.

När det gäller straff för penningtvättsbrott föreskriver rådet böter på minst två gånger den vinst som brottet gjort, eller minst en miljon euro. För brott av kreditinstitut eller finansiellt institut ska maxstraffet vara minst fem miljoner euro eller tio procent av årsomsättningen. Om det handlar om en juridisk person skulle maxstraffet vara fem miljoner euro.

Nu har EU:s medlemsländer två år på sig att införa direktivet i den nationella lagstiftningen.