Penningtvätt på Europols prioritetslista

socta europolDet finns 3 600 organiserade, grovt kriminella grupper i EU. Det säger Europol i en ny rapport.

Rapporten har identifierat ett antal punkter som kräver extra åtgärder och uppmärksamhet av EU-länderna.

  • Penningtvätt
  • Cyberbrottslighet
  • Syntetsika droger och handel som berör blandmissbruk
  • Momsbedrägeri
  • Bekämpa varor som kan skada allmänhetens hälsa och säkerhet
  • Trafficking
  • Underlättande för illegal invandring

 

Enligt Rob Wainwright, chef för Europol, är en ny typ av organiserad brottslighet på uppgång i Europa.

”Affärsmässigt fokus”

– Dessa grupper är inte längre definierade genom nationalitet eller specialisering i en typ av brott, utan genom en förmåga att operera på internationell nivå, med ett affärsmässigt fokus på att maximera vinst och minimera risk, sa Wainwright i Europols pressmeddelande.

Penningtvätt är en global rörelse, konstaterar rapporten. Den är både tätt knuten till annan brottslighet, och ett eget självständigt brott. Rapporten nämner inte det, men penningtvätt som självständigt brott i Sverige skulle kunna ifrågasättas. Rubriceringen finns inte här, och motsvarigheten penninghäleri kräver att förbrottet, som gav pengarna, kan bevisas.

Internet har blivit av allt större betydelse för organiserad brottslighet på flera plan. Det öppnar nya marknader för kriminaliteten, kan användas för rekrytering, logistik, distribution och för att tvätta pengar, står det i rapporten. Virtuell valuta, elektroniska bankaffärer, auktioner på nätet och onlinespel är alla metoder för penningtvätt.

15 triljoner

Omfattningen av penningtvätten är vår att få en klar bild av. FN beräknar att penningtvätten i världen motsvarar två till fem procent av hela världens BNP, eller upp till omkring 15 triljoner kronor. Alltså 15 miljoner miljoner.

Rapporten ska vara den mest detaljerade studien av europeisk polis som den europeiska polisbyrån, Europol, har gjort. Rapporten ger, förutom en bild av brottsligheten, råd i kampen mot kriminaliteten. Medlemmarna EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor ska kunna använda det för att sätta sina respektive agendor och göra prioriteringar de kommande fyra åren.

Du kan läsa rapporten här.