Nordea straffas för Uzbekistanaffären

Nordea får hård kritik och böter på 30 miljoner kronor av Finansinspektionen. Anledningen är att banken inte följt reglerna mot penningtvätt i samband med Takilant-affären.

nordea2Banken har inte kontrollerat de verkliga huvudmännen mot EU:s sanktionsförordningar, vilket kan ha inneburit att svartlistade personer och företag kan ha fått tillgång till pengar de inte borde ha fått. Det har pågått i flera år, skriver Finansinspektionen (FI) i ett pressmeddelande.

Nordea har inte heller rapporterat transaktioner på frysta konton till FI. Bara 16 av 74 sådana har rapporterats. Banken har också brustit i riskbedömningen av en kund från Gibraltar.

Fokuset på Nordea i Telias skandalomsusade affärer med företaget Takilant i Uzbekistan handlar främst om ett konto med 200 miljoner kronor. Det öppnades 2011. Frontfigur är bland andra av Gayane Avakyan, en nära vän till dottern till Uzbekistans diktator, Gulnara Karimova. Takilant är det företag som Telia Sonera köpt en 3G-licens av för flera miljarder kronor.

Nordea erkänner slarv, men tycker att bötesbeloppet är magstarkt.

”Nordea menar dock att straffavgiften är hög mot bakgrund av inga otillåtna transaktioner har gjorts på de frysta konton som Finansinspektionen har granskat”, skriver banken i ett pressmeddelande.

FI kritiserade Nordea för att de inte följt EU:s sanktionsförordningar även för tre år sedan.

– Arbetet och rutinerna mot penningtvätt är ett viktigt område för bankledningen och vi har brustit där. Vi beklagar det. Men nu har vi åtgärdat bristerna, säger Nordeas informationschef Helena Östman till SvD Näringsliv.