Flera problem i Kanadas lag

Lagarna mot penningtvätt och terrorfinansiering i Kanada är ineffektiva och behöver förbättras rejält. Det menar den kanadensiska senatens bankkommitté som släppte en ny rapport i onsdags. Och problemen liknar de som finns i Sverige.

Kammaren där den kanadensiska senaten sammanträder. Foto: Makaristos

Kammaren där den kanadensiska senaten sammanträder. Foto: Makaristos

Tiden för stegvis anpassning av lagarna mot penningtvätt och terrorfinansiering är förbi, menar kommittén. Nu måste större kliv tas mot ett effektivare system. Tre punkter står i fokus, rapporterar den kanadensiska radion CBC.

  • Bättre möjligheter att upptäcka, utreda och åtala penningtvätt och terrorfinansiering.
  • Dela information vid rätt tidpunkt, och ändra omfattningen och fokus i nu gällande lagar.
  • Inrikta lagstiftningen på att försäkra att människor och företag rapporterar nödvändig information till rätt myndigheter i tid.

Det finns hål i Kanadas nuvarande lag som terrorister kan använda för att tvätta och finansiera sin verksamhet, och som gör att landets myndigheter kommer på efterkälken i sina försök att stoppa dem. I sin rapport skriver bankkommittén att det saknas bevis för att landets nuvarande lag faktiskt upptäcker och hindrar penningtvätt och terrorfinansiering. De ser heller inga tecken på att lagen faktiskt bidrar till polisutredningar och en väsentlig mängd lyckade åtal.

Otillräcklig information

– Missta er inte, kriminella är väldigt kreativa och deras metoder att tvätta pengar är ändlösa, säger senator Irving Gerstein som citeras i tidningen Toronto Sun.

Det kan också vara så att det inte samlas tillräcklgt med information för att se om Kanadas lagar är tillräckligt effektiva, framförallt med tanke på den tid, de pengar, och andra resurser av till exempel myndigheter och statliga verk, skriver kommittén i rapporten.

Den punkten liknar kritik som Sverige har fått internationellt, eftersom vi i Sverige inte har statistik om vilka och hur många fall som rör sig mellan polis, åklagare och andra myndigheter. Det är något man gärna vill se i andra länder, eftersom brottsligheten ofta är internationell.

Dålig kommunikation

Andra problem som liknar de svenska är att staten saknar en övergripande helhetsbild, att myndigheterna som ska bekämpa penningtvätt inte kommunicerar med varandra och att de inte övervakar internationella transaktioner tillräckligt väl.

I Sverige finns till exempel ingen kontakt mellan Bolgsverket, som godkänner nya företag, och Finansinspektionen, som ska hålla finansiella företag under uppsikt. Finansinspektionen kan alltså vara ovetande om nya finansiella företag, och då vet ingen heller vilka transaktioner de gör.

Senatorerna i den kanadensiska kommittén har lyssnat på kritik från 40 vittnen, och tagit del av skrivelser från andra. De tycker dock inte att de fått tillräcklig information för att faktiskt avgöra om systemet är positivt för undersökningar och åtal i penningtvättsfall. Men lagen måste skrivas om, menar de. Och man vill till exempel ha en statlig organisation med översikt över hela ämnet och som samarbetar med andra myndigheter i jakten på brottslingarna.

Penningtvätten i Kanada beräknas omfatta 5-15 miljarder kanadensiska dollar varje år, rapporterar CBC.