Efterfrågad statistik saknas

Trots att det efterfrågas internationellt och att EU kräver det, så gör man i Sverige inga uppföljningar om hur mycket av Finanspolisens arbete resulterar i förundersökningar och åtal.

För att EU och dess medlemsländer ska kunna se hur effektivt arbetet mot penningtvätt är, finns krav om att länderna för statistik om penningtvätt och finansiering av terrorism. Den statistiken ska minst täcka hur många fall av misstänkta transaktioner som rapporteras till Finanspolisen, uppföljningar till dessa rapporter, hur många fall som undersöks, hur många personer som åtalas, hur många som fälls och hur mycket tillgångar som tas i beslag eller som fryses. Det står i ett av EU:s direktiv från 2005.

Ingen respons

Finanspolisen för statistik över hur många rapporter om misstänkta transaktioner de får in varje år. Men när de skrivit rapporter och överlämnat till andra, såsom skattebrottsenheterna, andra delar av polisen, eller till Ekobrottsmyndigheten, så tappar de kontakten med ärendena. Det finns alltså samlad statisk över hur mycket av  Finanspolisens arbete som leder till förundersökningar eller åtal.

-Jag kan inte säga någon siffra för det vet vi inte själva. Ingen talar om för oss när man inleder förundersökning, säger Stefan Kronqvist, chef vid Finanspolisen.

Även om de som tar emot ärendena kan ta fram statistik, så finns inget samlat och publicerat, såsom EU-direktivet säger. Så trots att man internationellt vill att Sverige kan rapportera statistik så finns ingen publicerad.

År 2004, enligt en artikel i Sydsvenska Dagbladet, sammanställde Finanspolisen 132 operativa rapporter utifrån drygt 8 000 inkomna penningtvättsrapporter. Bara 67 förundersökningar inleddes.

Förteget

Finanspolisen vet däremot hur många rapporter de skriver till andra myndigheter eller andra delar av polisens verksamhet varje år. Men hur mång det är vill Stefan Kronqvist inte avslöja.
-Nä, det lämnar vi inte riktigt ut eftersom det inte är kvalitetssäkrat.

Finanspolisen måste, med sina något knappa resurser, göra hårda prioriteringar. När Brottsförebyggande rådet undersökte verksamheten för ett par år sedan visade det sig att på grund av personalbrist lades vissa ärenden på hög och fick mer eller mindre automatiskt lägsta prioritet, och de utreddes sannolikt inte vidare.

Obunden vid siffror

Stefan Kronqvist säger att från och med i år har Finanspolisen förbättrat sitt arbetssätt och risken är nu mindre att rapporter blir liggande. Hur många som får lägsta prioritet vill han inte säga.
-Det här varierar mycket över tid. Jag vill inte nämna en siffra.
Är det hälften?
-Vi binder oss inte vid några siffror, säger Stefan Kronqvist.