Advokater tar strid för integritet i Nigeria

Det är inte bara i Sverige och Europa som advokaters förhållande till sina klienter hamnar i fokus när antipenningtvättsreglerna diskuteras. Även i Nigeria har en strid blossat upp mellan lagstiftare och jurister.

Sverige och Europa debatterar lagstiftare och jursiter skyldigheter när det gäller penningtvätt och terrorfinansiering. Debatten blossade upp efter en dom i Europadomstolen innan jul. Den franske advokaten Patrick Michaud anmälde sitt land för brott mot Europakonventionens artikel 8, om rätten till skydd för privatlivet. Han menade att kravet att rapportera klienters misstänkta penningtvätt var i strid med artikeln. Det är ett krav som även gäller i Sverige. Men domstolen beslutade att rapporteringsplikten inte bröt mot tystandasplikten.

Tystnadsplikt

En debatt pågår även i Nigeria. Där handlar det om att advokater måste registrera sig hos SCUML – Special Control unit against Money Laundering. Det är en del av konsekvenserna av den antipenningtvättslag landet antog 2011. Och nu tycks myndigheterna lägga i en högre växel för att få vissa typer av verksamheter, utanför den finansiella sektorn, att verkligen rätta sig efter reglerna.

Men många jurister menar att reglerna är betungande, och inkräktar på professionalismen och främst förhållandet mellan advokat och klient. I slutändan kan det äventyra tystnadsplikten, menar de.

Grindvakt

Anledningen till att advokater har blivit av sådant intresse för den nigerianska staten är att den tillhör en yrkeskår som klassas som ”gatekeepers”, eller ”grindvaktare”, skriver den juridiska tidsskriften Daily Trust. Med det menas yrken som är utsatta för större summor (kontanta) betalningar. Kriminella som vill tvätta pengar måste göra det förbi dessa grindvaktar. Det betyder att bland andra advokater kan bli en viktig del i penningtvätten.

När även rutinmässiga överföringar ska rapporteras blir intrånget i förhållandet mellan klienter och advokater för stort.